Rickard Albin

Hur kom provningsgruppen i Lund till? 
– I september 1995 tog jag initiativet och bildade provningsgruppen för bedömning av beställningssortimentets viner. Bakgrunden till detta var att Sverige gick med i EU och kommissionen krävde att alla diskriminerande effekter mellan nationella varor och varor som importeras från ett annat EU-land måste avskaffas. Beställningssortimentet inrättades, men dess viner, som nu utgör drygt 75 procent av det totala vinsortimentet i Sverige, bedöms inte vid journalistprovningarna på Systembolaget. Efter en hel del förberedelser, enkäter hos vinimportörerna, godkännande av Alkoholinspektionen och träning/kalibrering av provningsgruppen startade jag vår verksamhet vid årsskiftet 1995/1996 med första publiceringen i Vinjournalen Nr 1 i februari 1996. Gensvaret från vinleverantörerna var enormt med drygt 250 inskickade viner till första numret!

Vad är det som lockar med uppdraget?
– Kunskap och erfarenhet är båda en färskvara. Att kontinuerligt lära och utvecklas tillsammans, ha koll på årgångar och hur odling, vinifiering och vinstilar förändras i olika vinregioner över hela världen.

Går det att vara objektiv när man bedömer vin?
– Nej, det går förstås inte att vara helt objektiv, men precis som andra kulturskribenter med kunskap och lång erfarenhet kan man ganska väl bedöma ett vins kvalitet, oavsett om man själv tycker om vinet eller ej. Vår strävan är att med texten ge en sensorisk beskrivning av vinet. Sedan finns det ett antal olika kvalitetsparametrar som ska vara på plats för att vinet ska få ett högt betyg.

Hur förbereder man sig bäst för att prova ett hundratal viner?
– Logistik är a och o för att med effektivitet och noggrannhet kunna bedöma så många viner under en begränsad tid. Efter ett flertal hämtningar av olika leveranser och uppackning av vinerna skriver jag in alla uppgifter om vinerna i vindatabasen. Detta tar normalt tre, fyra kvällar. Vi delar sedan upp bedömningen i ett antal olika provningstillfällen, med cirka 25 viner per gång. Vidare bedömer vi max fem viner per provningsflight, varefter vi tar en kort paus. Detta för att inte trötta ut våra doft- och smaksinnen.

Vilka viner är det som får de riktigt höga betygen?
– Eleganta, lagom koncentrerade viner med stor komplexitet och personlighet som man aldrig vill ska ta slut i glaset! Komplexiteten kan till exempel till viss del utläsas av antalet attribut som vi hittar i vinet.

Vilken typ av viner uppskattar du själv mest?
– Jag blir mer och mer förtjust i vita viner, kanske för att jag mest lagar fiskrätter och vegetariska rätter. Vit högklassig bourgogne toppar min lista, men mest värde för pengarna är chenin blanc från Loire. Men det finns förstås många, många fler exempel…

Vilken är din favoritvinstil? 
– Viner med låg/måttlig alkoholhalt, helst max 13 %, låg sockerhalt. Om vinet är ekfatslagrat, gärna begagnade, rena fat som ger en lågmäld, fint integrerad ekfatston som bara stödjer vinet i bakgrunden.

Vilken kombination av vin och mat vill du rekommendera?
– Se till att ha ett gott vin och god mat – resten är överkurs! En viktig regel är dock att maten ska ha en lägre sötma än vinet. Annars upplevs vinet som kantigt och snipigt.