Grusade gårdsplaner?

Det har gått nästan ett kvarts ­sekel ­sedan Sverige blev klassat som ett ­officiellt vinland. I dag har vi en bred flora av inhemska vinproducenter. Kvaliteten blir allt bättre och utbudet bredare. En rad viner har till och med fått internationella utmärkelser. När nu sommaren står för dörren gör sig turisterna redo för att prova ­lokalproducerat på plats. Problemet är bara att det inte går att köpa med sig några flaskor hem från vingårdarna. 

Sverige är det enda land i EU som inte tillåter gårdsförsäljning i någon form. Finland har haft gårdsförsäljning sedan EU-inträdet 1995. Tre statliga utredningar har gjorts, men politikerna står fortfarande och trampar vatten. Varför händer inget? 

Skörd på Ästad vingård i Halland. 

Gårdsförsäljning lär vara en av de mest segdragna reformerna i vår ­alkoholpolitiska historia. Frågan ­började utredas redan 2007 och i juni 2023 har det gått ett och ett halvt år sedan resultatet av den tredje utredningen offentliggjordes. Låt oss ta en titt på hur vågorna skvalpat sedan dess.  

Utredare Elisabeth Nilsson, som ­arbetat med stöd av externa ­experter inom folkhälsa och EU-rätt, ­presenterar sitt förslag på DN Debatt den 8 ­december 2021. Under ­rubriken ”Gårdsförsäljning går att kombinera med Systembolaget” samman­fattas den 348 sidor långa utredningen. I korthet pekar man på att gårdsförsäljning kan genomföras i samexistens med detaljhandelsmonopolet – ett krav som varit centralt sedan år 2007. Reaktionerna låter inte vänta på sig. Lucas Nilsson och Magnus Jonsson, IOGT-NTO, vill placera utredningen på hyllan och låta den stanna där. ­Anitra Steen och Gabriel Romanus, före detta verkställande direktörer på Systembolaget, är vansinniga. ”Spela inte rysk roulett med den svenska folkhälsan” är budskapet i deras ­replik. Mer positiv är Benjamin Dousa, vd för tankesmedjan Timbro och ­tidigare ordförande i Muf, i sitt svar. Han tycker till och med att förslaget är för restriktivt och argumenterar för att avskaffa Systembolagets monopol. 

Några månader senare har 155 ­remissinstanser fått säga sitt. ­Enligt en sammanställning från ­Sveriges ­producenter av alkoholdrycker, SPAA, är totalt 65 procent av inkomna ­remissvar positiva. Ett av dessa är Munskänkarnas. 

De svar som är rakt ­igenom ­negativa till utredningens ­förslag ­kommer från instanser som ­IOGT-NTO, System­bolaget, ­Social­styrelsen, ­Folkhälso­institutet, Barnombuds­mannen och Brå. 

Viner från Blaxta Vingård i Sörmland. 

I den tredje utredningen har man räknat både på de ökade ­kostnaderna för samhället och de ­positiva ­näringslivspolitiska ­effekterna. På minussidan står ­utgifter för ­förtida dödsfall, ­minskning av l­ivs­kvalitet, vård och ­behandling, ­produktionsbortfall samt ­brottslighet som ­sammanlagt ­beräknas till 235–287 ­miljoner ­kronor 2025, vilket ­motsvarar en ­ökning med 0,24–0,29 ­procent. 

På plussidan beräknas totalt 1 300 ­arbetstillfällen tillkomma och ­omsättningen för dryckestill­verkarna väntas öka med cirka 713 ­miljoner ­kronor. Detta i en hårt ­utsatt bransch där över hälften av tillverkarna anser att lönsam­heten i dag är ganska eller mycket ­dålig. ­Utredningen bedömer också att omsättningen för kringliggande verksamheter skulle öka med drygt 185 miljoner kronor årligen. 

Flera av motståndarna pekar på ­svårigheterna med gårds­försäljning ur ett EU-rättsligt perspektiv. I ­slutet av mars i år publicerade en ­tidigare ­domare i EU-tribunalen, Carl ­Wetter, en ­debattartikel där han på uppdrag av Systembolaget ­granskat den senaste utredningen. Han menar att det vore att öppna Pandoras ask att gå vidare i ärendet. Han anser också att det kan bli svårt att backa processen om EU-kommissionen skulle uttrycka sitt missnöje. Carl Wetters slutsats är att det är klokast att inte pröva gårds­försäljning.

Jörgen Hettne, professor i handelsrätt och EU-rättslig expert i den andra utredningen, ger en annan bild:

– Både den senaste utredningen och den från 2010 har lagt fram förslag på hur gårdsförsäljningen kan vara ­förenlig med EU-rätten. Att ­ytterligare diskutera just det hjälper inte. Alla ­argument är kända och har ­beaktats av utredningen. Om man anmäler detta som en ny handelsrestriktion till EU-kommissionen för ­prövning, ­vilket det finns en skyldighet att göra, får vi kommissionens ståndpunkt i ­den här frågan.

Du delar inte Carl Wetters bild?

– Min bedömning är att detta går att genomföra, men visst finns det en ­osäkerhet. Just därför bör ­frågan ­prövas i kommissionen, så att de ­juridiska förutsättningarna kan ­klargöras. Därefter följer diskussionen om det är politiskt lämpligt eller inte. 

Finland har haft gårdsförsäljning av inhemska bär- och fruktviner ­sedan EU-inträdet 1995. Sedan 2018 får även mikrobryggerier sälja öl direkt från tillverkningsstället. Finland ­används ofta som ett argument, både för och emot en möjlig gårdsförsäljning i ­Sverige. 

Kaisa Auer-Koutroukides, vd på Teiskon Viini, en av Finlands äldsta vinproducenter, har svårt att förstå Sveriges bryderier:

– För oss har det varit enkom ­positivt att kunna sälja vin direkt från gården. Många av oss producenter ­ligger ute på den vackra landsbygden och att få dela detta med våra kunder gör stor skillnad för oss.

Halländsk solaris. 

I Sveriges lyfts ofta folkhälso­argumentet, att gårdsförsäljning ­riskerar att öka konsumtionen. Hur ser du på det? 

– Jag tycker det är löjligt att ­myndigheterna pekar på detta. Det här är en upplevelse, något hantverks­mässigt som vinälskare vill utforska. Det är inte som om våra besökare ­kommer hit för att supa.

Men tveksamheten hos svenska ­politiker är tydlig. Jakob Forssmed (KD), ansvarig minister för gårds­f­örsäljningsärendet, har vid flera ­tillfällen under vårvintern uttryckt hur komplex och svår frågan är. 

Jörgen Hettne igen:

– Regeringen har möjlighet att föra en dialog med EU-kommissionen i samband med att ­granskning görs, alltså innan de föreslagna ­reglerna får sättas i kraft. En process som vanligtvis tar tre, men i det här ­fallet kanske sex, månader.

Och jämförelsen med Finland, ­anser du att den är relevant?

– EU-domstolen hade ­chansen att säga att den finska gårds­försäljningen var diskriminerande, och ­därmed tvinga Finland att välja mellan ­monopol och gårdsförsäljning. Men det har man valt att inte göra. EU har ­accepterat en ­begränsad ­diskriminering, kan man säga. Det ­beror på att gårds­försäljningen ­begränsas av alkohol­politiska skäl.

Så varför går man inte vidare och prövar frågan tror du?

– Antingen är politikerna ­okunniga, eller så tycker man att det är bekvämt att gömma sig bakom juridiken. Det är inte ovanligt att man hänvisar till EU, och säger att det inte går, när den ­bakomliggande politiska frågan är ­besvärlig, menar Jörgen Hettne. 

Även i sommar får vi alltså köpa svenskt vin på Systembolaget – ­efter besöket på vingården. 

Ebba Buschs utspel i slutet av april inger dock visst hopp om framtiden: 

– Tidöpartierna är överens om att det ska bli tillåtet med gårdsförsäljning av alkohol i Sverige.

Hon kan däremot inte svara på när det kan bli aktuellt, utan hänvisar till ansvarig minister, Jakob Forssmed. 

Det har gått 16 år. Det börjar ­sannerligen bli dags. 

Flädie Mat och Vingård.