Kära pärlor

Diskussionen har pågått i många år om att utöka gränsen för vinodlingarna i Champagne. De har varit desamma sedan tidigt 1900-tal. Men det går långsamt, och tur är nog det. Det är en anledning till att vinerna därifrån är så framgångsrika. Champagne­husen har skickligt balanserat höga priser, stor efterfrågan och begränsad tillgänglighet. De har överlevt krig, kriser och katastrofer. Försäljningen av champagne drabbas hårt i kristider, men brukar vara vinet som snabbast hämtar sig efter krisen.

Vi älskar att fira med något som bara finns i begränsad mängd. Det ger en känsla av exklusivitet, något att unna sig.

Spelplanen kan ändras

Det enda som kan sätta käppar i hjulet för vår fortsatta kärlekshistoria med champagne är klimatet. Om temperaturen ökar mer än vad Parisavtalet siktar på kan spelplanen ändras. Kanske kommer bästa bubblet om något årtionde från Norden eller Tasmanien, om det går att göra vin alls. 

Läget är ett annat för prosecco. Vi svenskar och resten av världen älskar prosecco så innerligt av ungefär samma skäl som vi älskar Billybokhyllor. Det är lättdrucket och funktionellt, utan att göra stora hål i plånboken. Men prosecco är också The Kardashians i den stora bubbelfamiljen –  det är  flärdfullt och ser ut som champagne, både flaskan och i glaset.

De stora framgångarna för prosecco är uppbyggda under relativt kort tid, och därför ett koncept många gärna vill kopiera. Snarare förr än senare kommer ”peak prosecco”. Kanske kommer Sydafrika plocka upp stafettpinnen, eller USA, Argentina eller Östeuropa. Men ingen kommer lyckas med att skapa riktigt samma världsdominans. I framtiden blir marknaden för mousserande mer fragmenterad. 

Att så många kvinnor dricker prosecco beror kanske på de sociala mediernas makt. Kylie Minogue, Mary J Blige, systrarna Delevingne, Amy Childs och Vera Wang har alla satt sina namn på storsäljande prosecco. Benchmark Wines, som står bakom Kylie Minogues viner, hävdar att någon i världen dricker ett glas av hennes rosa prosecco var 1,5:e sekund. Svenska motsvarigheter är Laila Bagge, Jill Johnsson och Carolina Gynning.

Fler bubblare

Ett bubbel på väg upp är tysk sekt, som upplever en renässans. Klimatförändringarna har delvis gynnat tyskt vin, särskilt de röda. Det har blivit lättare att göra vin av hög kvalitet. Många utnyttjar momentumet för att skapa bättre mousserande. Med karaktärsfull terroir, erfarenhet av högklassigt vin och förståelse för internationell marknadsföring, är Tyskland en av framtidens hetaste bubbelnationer.

De mousserande vinernas ­rebell, pet nat, har blivit gentrifierad. Även konventionella firmor känner sig tvungna att göra pet nat. Det vattnar ur ­konceptet, men pet nat fyller ändå en demokratiserande funktion. Som ­bubbelvärldens motsvarighet till ­graffiti, är det en inkörsport för nya och yngre konsumenter. Faller du för pet nat, kommer du vid någon tidpunkt prova champagne. Och har du provat champagne kommer du älska både champagne och pet nat. 

Även cava går som smort och har dubblerat exporten på 20 år. År 2021 klubbade Consejo Regulador äntligen lagen som tillåter mer exakta ursprungsangivelser på etiketterna, så vinbönderna kan berätta för konsumenterna exakt varifrån druvorna kommer. Alla som fallit för den mycket personliga smaken av kvalitetscava har mycket att se fram emot. Det skiljer sig från allt annat bubbel.

Bubbelvärldens mest ­mot­sägelsefulla gruppering är ­crémant, mousserande från åtta helt olika franska ­områden. ­För­säljningen ökar, men det vore klokare att lyfta fram olik­heterna än likheterna. Den haltande ­marknadsföringen gör att det är just här några av klippen i bubbel­världen finns.  

Öppet mål för lokalproducerat

Global handel med vin går som tåget, och andelen exporterat vin ökar i många länder. Det gäller inte minst för mousserande vin. Men det finns hot. Dyrare transporter, klimathänsyn, handelshinder, krig och katastrofer kan inspirera producenter att sälja mer på inhemsk marknad. Det kan också skapa förutsättningar för lokala typer av bubbel att utvecklas, som ersätter import som färdats över långa distanser.

Förutsättningarna för nya ­viner är bäst när odlingarna ligger nära stora marknader. Som sydengelska vingårdar och London, en av världens största marknader för bubbel. Utan ­Londonbornas bubbeltörst hade ­engelskt mousserande aldrig blivit så bra så snabbt.

Foto: Bohman + Sjöstrand