Öppet hus

Det har en skir aromatik med vitblommighet och syrlig frukt. Smaken är frisk och syran hög, men inte för hög. Blint hade jag placerat det i Sancerre, vilket rimmar väl med paret Giertz ambitioner.

– Vi har ofta provningar i bekantskapskretsen och brukar då smyga in vårt eget vin. Det brukar bli taget för franskt, säger Annika Giertz.

Hon och hennes make Per driver en av Sveriges nordligast belägna vingårdar för stilla vita viner. Den heter Frösta Vinträdgård och ligger på Oknön i Mälaren, mellan Enköping och Strängnäs. Vinet de gör kallar de Convinto – övertygad på ren italienska. Råvaran är den aromatiska druvan solaris som kommit att bli något av en signatur för Sverige.

– Det är knepig druva, konstaterar Per. Den får lätt en grön, lite omogen eftersmak. Vi har försökt med andra, till exempel riesling, men de mognar inte, i alla fall inte i Sörmland, så nu kör vi enbart på solaris.

Från att ha startat som en ren hobbyodling med 25 plantor för omkring ett decennium sedan är Frösta Vinträdgård numera en kommersiell vingård. Putten över kanten blev The Swedish Wine Tasting, det internationellt uppmärksammade evenemanget som arrangerades sommaren 2024 och syftade till att sålla fram de bästa svenska vinerna och jämföra dem med internationella motsvarigheter. Per och Annika ville delta, men behövde först registrera verksamheten, eftersom evenemanget bara var öppet för kommersiella aktörer. 

Convinto fanns med i den första uttagningen, tillsammans med 87 andra mousserande, vita, rosa och röda viner från Sverige, men kvalade inte till finalomgången. 

Vinintresset har paret Giertz sedan många decennier, och i 40-årsåldern blev de medlemmar i Munskänkarna. Sina kunskaper fördjupade de genom föreningens utbildningar. Annika har tagit det som tidigare hette 2-betyget, numera Fördjupad vinkunskap, och Per tillhör den lilla skaran medlemmar som klarat alla moment i kursen Avancerad vinkunskap, tidigare kallad 3-betyget.

Ju mer man lär sig om vin, desto högre krav kommer man att ställa på det som släpps igenom läpparna. Är det inte dömt att misslyckas att göra sitt eget vin med så gedigen erfarenhet av vinprovning i bagaget?   

– Jo, det är väldigt smärtsamt ibland, är man på den här kunskapsnivån så blir man väldigt självkritisk – och kanske kritisk mot kollegerna också, medger Per. Målbilden för oss är en spansk albariño. Tänk om man skulle kunna göra en sådan! Eller en chablis.

– Det blir ju alltid en väldigt hög syra i vårt vin, men det där härligt fruktiga, du vet när man sticker näsan i glaset och bara ”mmm”, det är inte helt lätt att få till, fyller Annika i.

Till den årgång Convinto jag provar, 2024, skördade de sina solarisdruvor för hand tillsammans med vänner i september, sedan pressade de hela klasar. För jäsning och lagring har de valt ståltank. Innan buteljering filtrerades vinet.

Receptet är inte hugget i sten. Nästa årgång funderar de på att mognadslagra på svenska fat från Thorslundkagge, något de även laborerat med tidigare.

Tack var Pers bakgrund som agronom har de haft ett försprång vad gäller teori och praktik i vingården. Och med en småskalig produktion går det att sköta allting på tu man hand.

– När allting är up and running är det inte så himla mycket jobb egentligen, menar Per.

Annika protesterar direkt:

– Jo, det är det!

Hur det nu än är kommer det garanterat att bli mer. För med årets tillskott om ett par hundra plantor kommer Frösta att ha totalt 500. Det täcker ungefär en halv hektar.

– Om allting funkar räknar vi med att det blir 400 flaskor per år. Och eftersom vi har alla tillstånd och all teknik är det möjligt att skala upp. Det är rätt sätt att göra tycker jag – inte som Northvolt, säger Per.

Han konstaterar att intresset för svenskt vin ökat snabbt. Just nu är det svårt att få vinet de producerar att räcka, eftersom alla vill prova. 

– Det har skett en otrolig utveckling. För två år sedan kunde man sitta på en munskänksprovning och när någon skulle beskriva något riktigt äckligt så kom svenskt vin upp som referens. Så är det ju inte nu.

Vad tror ni att gårdsförsäljningen kommer att spela för roll för utvecklingen framöver? 

– Förmodligen stimulerar det till snabb kvalitetsutveckling, liksom till ökad livsmedelsproduktion och växande restaurangnäring lokalt, säger Per.

– Jag tror att fler kommer försöka sig på att göra vin när det finns ett incitament, lägger Annika till.

Vad har ni för råd till någon som drömmer om livet som svensk vinbonde?

– Börja i liten skala och prova dig fram, slå inte på stort från början. Och hur gärna du än vill är det vissa saker som bara inte fungerar, till exempel att odla riesling i Sörmland, säger Annika.

Foto: Frösta Vinträdgård och Gustav Kaiser