Panik för PFAS?

Vad är TFA?

TFA är en förkortning av det kemiska ämnet trifluorättiksyra. Ättiksyra benämns på motsvarande sätt ”triväteättiksyra” som kan bildas genom jäsning av alkohol till vinäger, ett välkänt fenomen för oss munskänkar. I TFA har väteatomer bytts ut mot fluoratomer och på så sätt gett molekylen (TFA) nya egenskaper med användning inom kemisk-teknisk industri.

Varifrån kommer TFA?

Det finns ingen naturlig källa till TFA. Den TFA som idag hittas i mark, vatten och växtlighet har sitt ursprung i utsläpp från bland annt kemisk industri men främst från nedbrytning av olika köldmedel (HFC och HFO) som finns i värmepumpar och kyl-/frysanläggningar. Köldmedierna är mycket flyktiga och sprids från läckande anläggningar till atmosfären. I luften omvandlas dessa köldmedel kemiskt till TFA som likt ättiksyra är mycket stark syra. TFA försvinner från atmosfären med regnet och ansamlas i fuktiga miljöer, sjöar och hav. Allt eftersom mängden köldmedel kommer ut i luften kommer mängden TFA med tiden att öka i naturen. Till skillnad från många organiska föroreningar ansamlas TFA företrädesvis i växter och binds till jord (Ref 2; Makhnatch, 2015).

Är det farligt att få i sig TFA via vin?

Naturskyddsföreningen har pekat på bristen av forskning om hur PFAS-ämnet TFA påverkar människor och därför genomfört egna mätningar av TFA i vin som nyligen publicerats. TFA som uppmätts i vin är en av många PFAS-varianter. Men farligt, nej tveksamt! Enligt senare rön är TFA med sin korta kolkedja (2 kol) avsevärt mindre farlig att få i sig, jämfört med PFAS-varianter med lång kolkedja. I laboratorieförsök med odlade celler från människa där relativt höga koncentrationer av TFA använts påverkades inte cellernas överlevnad eller tillväxt (Ref. 1;  Sodano et al 2025). Risken för skador på cellnivå torde vara väldigt liten för en måttlig vindrickare. När det gäller gifteffekter på organsystem som fortplantning, fosterutveckling, immunförsvar eller nervsystem är det svårt att tvärsäkert säga att TFA är ofarligt. Intag av alkohol utgör i sig sannolikt en större risk och de nuvarande rekommendationerna för intag av alkohol inklusive vin, torde räcka för att också minimera förgiftningsrisker vid intag av TFA.

Behöver jag ändra mina vinvanor?

Vår bedömning är att de positiva egenskaperna i vin överväger de negativa effekterna av TFA. Förutom att vin som dryck kan lyfta en måltid smakmässigt, så finns bland de positiva effekterna en minskad effekt på hjärta-kärlsystemen av alkohol i måttlig mängd. En rapport har nyligen visat att mängden vinsyra i urinen kan kopplas till antalet glas vin som intagits (Ref 3; Gaetano et al., 2025). Intag av 3–12 respektive 12–35 glas vin per månad gav statistiskt lägre hjärt-kärlsjukdom hos en grupp klienter jämfört med en grupp som intagit mindre än 1 glas vin per månad. Den svenska vinmarknaden är på frammarsch och under sommaren kan vi se fram emot en gårdsförsäljning på prov under sex år. En intressant hypotes som kan ställas är om svenska viner har en lägre föroreningsgrad av TFA jämfört med utländska viner som testades av Naturskyddsföreningen.

Referenser
1. Sodani et al., 2025. Toxicological mode-of-action and developmental toxicity of different carbon chain length PFAS. Toxicol Lett, 2025 Mar: 405:59-66
2. Pavel Makhnatch, 2015, Potentiella faror med trifluorättiksyra (TFS). KTH
3. Gaetano et al., 2025. Wine consumtion and caerdiovascular health: the unresolved French paradox and the promise of objective biomarkers. Europea Heart Journal (2025)46, 173-175