Vinbönder med en masterplan

Den knotiga vinstocken står fortfarande kvar mitt på gårdsplan. När Annette och ­Jonas Ivarsson köpte den gamla ­skåne­gården 1997 var den bara kuriosa. Då hade de ingen aning om att denna mer än hundraåriga druvplanta skulle bli ­starten på ett livsverk.

Husköpet handlade ­egentligen bara om att skapa ett hem av en ­skånska korsvirkesgård från 1700-talet i den lilla fiskebyn Arild i nordvästra Skåne. Men under 2006 hände något. ­Annette Ivarsson var föräldraledig och började allt oftare snegla på den gamla ­vinstocken mitt på gårdsplan. En dröm växte fram:

– Jag blev mer och mer övertygad om att det var vin jag ville jobba med och sa till min man Jonas att vi kan väl plantera några rader med druvor.

Jonas tog henne på orden, men som den visionär han är fattade han raskt ­beslut om att två rader är ingenting. Ska det bli något är det minst ett ­hektar som gäller. Sagt och gjort. Snart var de i gång med det som nu har växt till trettio hektar vingårdar ­samlade kring korsvirkesgården och runt­omkring på Kullahalvön.

Vinentrepenörer

Paret Ivarsson är två unika ­entreprenörer. Båda har samma ­drivkraft, men olika kompetenser. ­Jonas är en idéspruta och en självlärd multi­talang på allt vad gäller bygge och teknik och numera även vinproduktion – från ranka till flaska. Inget ­problem är för stort för att inte kunna lösas med hjälp av tankekraft och två starka ­nypor. För Jonas är varje dag en ­härlig ­utmaning att genomföra den digra ­att-göra-­listan. Redan när han 2006 ­bestämde att två rader är för lite hade han sin masterplan klar: vi ska leva på detta, det måste bli lönsamt och därför måste vi tänka stort. Och så blev det.

– Många tycker att jag är en ­vildhjärna, och det har de kanske rätt i, men jag är en kontrollerad vilde som vet vad jag vill och genomför det också, förklarar Jonas med ett skratt.

Annette är i grunden gymnasie­lärare i biologi och naturkunskap. Med nio år på universitet är hon teoretikern av de två – även om Jonas i tidigare jobb internutbildats i både ledarskap och marknadsföring. När vingården började ta form för femton år sedan var inte Annette sen att utbilda sig även inom vinodling och vin­vetenskap. ­Tidigare studier i både mikrobiologi och geovetenskap har också kommit väl till pass.

Skynda långsamt

Paret Ivarsson har finansierat hela ­utvecklingen själva genom ­organisk tillväxt. Därför har det hela tiden krävts lönsamhet där vinsten gått ­tillbaka till verksamheten. Det ­första de satsade på, förutom vinet, var en restaurang eftersom besökare ­redan något år efter start undrade om de inte serverade mat också. I dag finns plats för 300 gäster och även ­utrymmen för alla typer av event – från bröllop och konferens till teater och musik­framträdande. Efter några år började gästerna också fråga efter övernattning och strax därefter hade de även startat hotellverksamhet. I dag finns 24 rum och under sommarhalvåret lockar även 30 glampingtält ute i vingården. Full­bokat i princip varje natt.

Hur orkar ni?

– Jag brukar säga att det måste vara roligt, man måste älska måndags­morgnar, förklarar Jonas utan att tveka.

Vad är det som driver er?

– För mig är det att genomföra det jag drömmer om – min masterplan, förklarar Jonas, förr ville jag att allt skulle göras fort-fort, men nu har jag blivit lugnare och till och med lärt mig vad tålamod är.

Annette drivs mera av att alla ska ha det så bra som möjligt: alla gäster, alla anställda. Och barnen förstås.

– Jag inspireras mycket av att läsa om hur andra har det, olika livsöden och det kan man lära sig mycket av. Idén med glamping kom till exempel till på det viset, berättar Annette.

Vad är roligast med jobbet?

Jonas är bestämd:

– Det handlar om att få vara med och utveckla världens renaste ­vin­produktion. Redan i dag imponerar vi faktiskt på vinfolk från hela Europa – många universitet vill komma hit och studera vad vi gör.

För Annette Ivarsson handlar det om variationen. Ingen dag är den ­andra lik.

– Ena dagen hinner jag gulla med våra baby-doll-får och nästa dag är det bara bokföring.

När jag frågar Jonas om det sämsta med jobbet kommer svaret snabbt: att inte hålla sig till sin masterplan eller ens sina planer för dagen.

Hur är det då att driva vingård i ­Sverige i dag?

– Vi har ju inga andra ­referenser, men som en snabb ­samman­fattning kan man säga att det både är ­ut­manande och alldeles underbart. Vi kan verkligen rekommendera alla att starta sin egen vingård – lant­brukare eller inte.

Gårdsförsäljning

Arilds Vingård, liksom alla ­andra ­vingårdar i Sverige, har planterat så kallade piwidruvor – ­vilket är ett tyskt begrepp för druvsorter som är svampresistenta. ­Druvorna är ­oftast framkorsade av en del kända vitis ­vinifera-sorter och en del ­h­­ybridsorter med speciella ­egenskaper. Dessa ­druvor, med namn som ­solaris, ­cabernet cortis, souvignier gris och muscaris, passar perfekt i vårt ­klimat: de är mer fukttåliga och med bättre mognadsegenskaper – ­förutom svampresistensen. I övrigt har de samma kvalitetsegenskaper som ”­vanliga” druvor.

Hur viktiga är piwidruvorna?

– Helt avgörande. Utan dem hade det inte gått att göra så mycket bra vin i Sverige och dessutom med ett ­miljövänligt jordbruk, förklarar Jonas.

Vilka typer av viner kommer ni att satsa på i framtiden?

 – Vi känner faktiskt att vi är rätt på det i dag, det vill säga torra stilla och mousserande vita viner. Vi ­försöker hålla balans mellan stilla och ­bubblande – men vi är inte benhårda. Vissa år blir det säkert både mer rött och sött, berättar Annette.

Närmaste planer är nu att öppna en gårdsbutik, förhoppningsvis till nästa sommar, och förhoppningsvis även med möjlighet att sälja vin.

Ja, vad tror ni – blir det gårds­försäljning?

– Vi är inga politiker, men om nu opinionen är så stark brukar regerings­partierna gå på det, vi får se, ­förklarar de båda.

– För oss är det bästa med gårds­försäljning att kunna glädja våra ­gäster med denna service, och ur miljö­synpunkt är det mycket bättre. Det kommer definitivt att ge mer ­arbetstillfällen och vi kan göra fler småserier av olika viner.

Vad är framtiden för svenskt vin?

– Vi är helt överens om att svenskt vin har en stor framtid. Tack vare ­Sveriges hårda miljökrav kan svenskt vin bli ett föredöme i vin­världen. Vi jobbar ju naturligt med allt detta, fairtrade, hållbart och ­cirkulärt. Vi hoppas bara att vår i dag lilla bransch blir mer erkänd som en viktig ­lantbruksverksamhet.

Vad drömmar ni själva om i ­framtiden?

 – Att barnen kommer blir mer ­involverade för att till slut ta över … när vi har blivit 80 år, säger Jonas Ivarsson med ett stort leende.

Ni kommer alltså aldrig att sälja?

– Åh, nej – detta är vårt livsverk, att sälja finns inte på kartan.

Foto: David Back