För Munskänkarna är kvalitet en ledstjärna, såväl i utbildningar och provningar som i bedömningar. Men vad menar vi egentligen när vi använder det vaga begreppet kvalitet? Provningsgruppernas bidrag till förklaring är följande sex parametrar:
Intensitet/energi
Ett vin med kvalitet har hög intensitet och energi i doft och smak. Å ena sidan handlar det om doftvolym, å andra sidan om smaken; attacken och mellanpaletten.
Skärpa/renhet
Ett vin med kvalitet har tydligt definierade och precisa dofter och smaker. Elegans och renhet – det vill säga avsaknad av orenheter från druvmaterial eller produktion – har betydelse.
Balans
Ett vin med kvalitet är symmetriskt i sina olika dimensioner och varje delkomponent bidrar till helheten.
Komplexitet
Ett vin med kvalitet är flerdimensionellt och har olika nyanser och aromer i lager på lager.
Längd
Ett vin med kvalitet bjuder på intensitet, både vad gäller varaktighet och omfång, även i eftersmaken. Upplevelsen pågår alltså även efter att vinet spottats ut eller svalts.
Typicitet
Ett vin med kvalitet är i sin doft- och smakprofil essensen av en druva, en vinstil eller den plats det kommer ifrån.
Bedömningsskalan
Bedömningsskalan spänner mellan 0 och 20 poäng. Förklaringen till att så få artiklar i vår vindatabas får de riktigt höga betygen är att sådana viner inte provas under de skribentprovningar som arrangeras av Systembolaget eller i Munskänkarnas egen regi – i regel för att de lanseras i för små kvantiteter. Även recensioner av viner med poäng under 8,5, motsvarande enkelt vin, är få, vilket till stor del beror på att vi valt bort att prova volymviner som till exempel tappas på box.
Prisvärdhetsskalan
Provningsgrupperna använder sig också av en gemensam prisvärdhetsskala som är indexreglerad. Regleringen baseras på 50 mousserande, vita, röda och söta viner i olika prisklasser (79–479 kr) från olika länder. De utvalda vinerna är trotjänare på Systembolaget, vilket är en förutsättning för att kunna följa prisutvecklingen från år till år. Munskänkarna är de enda i Sverige som arbetar med en indexreglerad portfölj för att bedöma prisvärdhet.
2026 års prisvärdhetsskala (uppdaterad 1 september) ser ut så här:
| Poäng | Pris |
| 9 | 72-78 |
| 9,5 | 79-87 |
| 10 | 88-94 |
| 10,5 | 95-104 |
| 11 | 105-116 |
| 11,5 | 117-125 |
| 12 | 126-142 |
| 12,5 | 143-159 |
| 13 | 160-181 |
| 13,5 | 182-209 |
| 14 | 210-245 |
| 14,5 | 246-291 |
| 15 | 292-351 |
| 15,5 | 352-426 |
| 16 | 427-518 |
| 16,5 | 519-628 |
| 17 | 629-767 |
| 17,5 | 768-939 |
| 18 | 940-1189 |
| 18,5 | 1190- |
Exempel:
Ett vin som får 14 poäng och kostar 210 kr får alltså omdömet "prisvärt". Om vinet istället kostar 264 kr eller mer får det omdömet "inte prisvärt". För att det ska få omdömet "mer än prisvärt" ska det kosta 182–209 kr (prisvärt när det får 13,5 p) eller 160–181 kr (prisvärt när det får 13 p,) alltså ett spann på ett helt poäng. Kostar det istället 159 kr (prisvärt när det får 12,5 p) eller mindre får det omdömet "fynd".
Viner som kostar mer än 1 190 kr bedöms inte utifrån prisvärdhet.