Redan 1966 började Munskänkarna regelbundet att recensera viner – först i Sverige. Våra två provningsgrupper bevakar löpande Systembolagets sortiment och bedömer viner utifrån kvalitet, prisvärde och typicitet.
Recensionsverksamheten initierades av urmunskänkarna Per Helander och Björn Petersson och publicerades i vår medlemstidning. Nio viner provades och presenterades med korta doft- och smakbeskrivningar och en åtföljande poäng som sattes enligt skalan 1–10.
Dagens recensioner är i princip uppbyggda på samma sätt, bara lite mer detaljerade. Bedömningar av typicitet och prisvärde har tillkommit och kvaliteten uppskattas numera enligt en 20-poängsskala.
Vinbedömningarna har också gått från att vara en liten del av medlemstidningen till att utgöra en stor del av medlemserbjudandet som du främst tar del av via webben, tack vare vår egen vindatabas Vinlocus.
Munskänkarnas två skalor – så funkar det
Här förklarar Magnus Hoffstein, medlem i provningsgruppen i Lund, hur Munskänkarnas system för vinbedömningar är uppbyggt.
Varför har Munskänkarna två skalor, en för kvalitet och en för prisvärde?
– Kvalitet bedömer vi för att våra läsare ska kunna veta hur bra ett visst vin är. Är det ett enkelt vin där man inte ska förvänta sig någon större vinupplevelse? Är det ett under av komplexitet, renhet och längd? Eller var på skalan däremellan ligger vi? För den skalan tar vi inte hänsyn till priset. Men för att ytterligare vägleda läsaren till viner som ger bra kvalitet för priset, eller peka på viner som för all del kan vara bra, men kostar mera än de borde i förhållande till just kvaliteten, anger vi också prisvärde. Bara så kan vi lyfta fram fynden.
Hur fungerar prisvärdhetsskalan egentligen?
– Vi har sedan några år ett femtiotal viner i en referensportfölj. Det är viner som har funnits länge på Systembolaget och som år efter år visar sig prisvärda. De utgör vår referens för vad man kan vänta sig få i kvalitet för det man betalar på Systembolaget. I de sällsynta fall ett referensvin försvinner byter vi ut det mot något motsvarande.
Vilken typ av viner finns i den ”portfölj” som skalan baseras på?
– Vi har utgått från de öppna siffror som fanns hos Systembolaget och tittade på försäljningsstatistiken för vin på glasflaska för över 100 kronor. Vi tänker att det nog är vad den genomsnittlige munskänken är mest intresserad av. Utifrån den fördelningen med avseende på land, färg, typ med mera valde vi de femtio vinerna. Här finns alltså röda, vita, rosé, mousserande, söta och förstärkta viner så långt vi bedömer det vara praktiskt möjligt att ha samma fördelning som i Systembolagets statistik.
Vilka fördelar respektive nackdelar har vår prisvärdesskala?
– Fördelarna är uppenbara, dels är den ett enkelt sätt att visa vad som ger mest valuta för pengarna och att den är förankrad i en referensportfölj gör att den blir väldigt robust och hänger med när priserna svänger. Det sättet att arbeta på är vi unika med i Munskänkarna, vill jag påstå. När det gäller nackdelarna så är det kanske lite för lätt att man spanar bara efter fynden och missar andra godbitar.
Hur ska jag som vinkonsument tänka när jag ska välja ett vin utifrån de olika aspekter som presenteras – finns det några tricks eller genvägar?
– Då kommer vi tillbaka till just det här med att inte stirra sig blind på fynden. I takt med ens växande vinintresse lär man ju känna sin personliga smak. Om jag till exempel vet att jag inte gillar väldigt kärva viner, då kanske jag ska läsa beskrivningen av den där fyndstämplade nebbiolon lite extra noga. Å andra sidan, hittar man en chablis som ”bara” är prisvärd, då kan ju det vara ett kanonköp för den som älskar just chablis.
Hur kan det komma sig att viner som får superbra betyg kan få omdömet ”ej prisvärt”?
– Det händer titt som tätt och då handlar det helt enkelt om att de ändå är för dyra för sin kvalitet. Vi får ibland frågor om varför vi rackar ner på ett visst vin genom att ge det ett minus i betyg. Då är det ibland inte alls vinet det är fel på, utan bara priset som är för högt – det vill säga att det finns viner i referensportföljen av samma kvalitet, men till ett lägre pris.
Vilka viner är det som får omdömet ”mer än prisvärt” och ”fynd”?
– Ett vin bedöms som ”mer än prisvärt” när det får ett halvt eller ett helt poäng över referensportföljens prisintervall för ”prisvärt”. Får det mer än ett poäng över referensen fyndstämplar vi vinet.
Hur ofta uppdateras skalan?
– Vi uppdaterar skalan i samband med att Systembolaget justerar sina priser på fasta sortimentet, vilket brukar vara två till tre gånger om året.