grignolino

Blå druva som härstammar från Italien. Druvan mognar ganska sent till sent och har egenskapen att mogna ojämnt. Den är mottaglig för mjöldagg och särskilt känslig för botrytis och druvröta. Namnet kommer från dialektordet "grignòle" (som betyder "kärna ") vilket syftar på att druvan har ett ovanligt stort antal kärnor - minst 3 kärnor mot andra druvor som har en eller två. Det stora antalet kärnor i druvan kan leda till att tanninhalten i vinet ökar och vinet därför riskerar att bli strävare än avsett.

Historia

Härstamningen är okänd men druvan omnämns redan i dokument från 1300-talet.

Spridning

I Piemonte odlas sorten främst i de två provinserna Asti och Alessandria, samt i mindre mängder i Cuneo. Där ingår den i många DOC-viner, som bland annat är Barbera d'Asti, Barbera del Monferrato, Colli Tortonesi, Gabiano, Grignolino d'Asti, Grignolino del Monferrato Casalese, Malvasia di Casorzo d'Asti och Rubino di Cantavenna. 2016 odlades druvan på totalt 911 hektar i Italien men det finns även några mindre odlingar i Kalifornien (statistik från Kym Anderson).

Doft och smak

Den ger vanligtvis ljusa röda viner med låg alkoholhalt, kryddig syra och aromer av blommor och örter. Ibland kallas vinet också "Italiens svar på Beaujolais". Används ofta i blandningar med lokala druvsorter som barbera eller freisa.

Övrigt

Druvan har 27 kända synonymer, däribland: Arlandino, Balestra, Barbesino, Barbesino Nero, Barbesinone, Barbezina, Barbisino, Barbisone d'Espagne, Berbesino, Barbosina de Bologne, Chiavennaschino, Grignolino Fino Nero, Grignolino Grosso Nero, Grignolino Rosato, Grignolino Rosso, Grugnolino, Grugnolino Pisano, Nebbiolo Rosato, Pollasecca, Rossello, Rossetto och Verbesino. I Vitis International Variety Catalogue (VIVC) har den nr 5019