Italien

Allmänt

Italien som det ser ut idag fyllde nyligen 100 år, då sista delen – Alto Adige blev italienskt. Annars anser man att romarna mer eller mindre var de första som skapade ett ”enat” Italien av en mängd små stater. Italien består av 20 regioner, vin produceras i samtliga regioner och har så gjorts i historiskt perspektiv under mycket lång tid.

Historia

Troligen var Fenicierna de första som hade en vinös betydelse i Italien, då de handlade med folkslag utmed hela medelhavet, och också anlade en del handelsstationer. Etruskerna blev fängslade av vin och tog det till sig, så småningom lär sig de blivande härskarna från Rom att uppskatta och odla vin. Av den stora fienden, Karthago, lärde man sig mer om vinframställning och kunde göra bättre viner. Rom förde sedan med sig vin på sina erövringar i världen och startade vinodling i många hörn av sitt rike. Vid Roms fall hade kyrkan blivit allt starkare och inte minst duktiga på vinframställning. Vinframställningen utvecklades i klostren, både i Rom och i provinserna. På 300-talet f.Kr sände romerska adelsmän sina söner på utbildning till etruskerna. De lärde sig till och med etruskiska, som var helt olika latinet. 1400 f kr Mykenerna koloniserar först Apulien och sen några få platser i södra Italien (kungar som Agamemnon ledde Mykene vid denna tiden) 8-700 f kr Antikens Grekland koloniserar södra Italien 700 talet Rom bildas 280 f kr Rom tar över grekiska och etruskiska områden (ex Veneto) Metoden att torka druvor fanns i Etrurien redan när Rom invaderade – Vin Santo, Valpolicella Domitian förbjuder vinodling i många områden då vinet tagit över och landet behövs för annat jordbruk! I alla områden utanför Italien förbjuds vinodling. Tidig historia Rom bildas inom Etruriens gränser, först samexisterar de men så småningom tar romarna över, och startar en stor expansion i världen. Romarna dricker vin och mycket vin exporteras till arméerna, varefter arméerna så småningom börjar odla eget vin. På sina ställen, bland annat i Rhônedalen och i Dalmatien är kvaliteten så hög att den konkurrerar med de romerska vinerna ”hemifrån”, varför en kejsare förbjuder vinodling utanför det ursprungliga Rom. Efter drygt 200 år så hävs förbudet. Annaler från 1000-talet i Florens talar om Chianti och från slutet av 1300-talet hittar man dokument om Sangiovese.

Vinlagar

Protective Desegnations of Origin infördes inom EU 2009 DOP heter det i Italien – men EU:s vinlag tillåter att länder använder traditionella kvalitetstermer som fanns i landets nationella vinlag före 2008 Italien hade redan då två kvalitesvinsnivåer,, DOC och DOCG, som egentligen då sammanfattas under DOP. Men de flesta fortsätter använda de gamla beteckningarna. Under renässansfurstarna Medici från Florens frodas vinet och vinlagar reglerar det viktigaste vinet under denna tiden – Chianti (med Sangiovese) Skriftliga referenser till Chiantiviner finns redan på 1000-talet, 1079, och Sangiovese, den mest utbrett odlade kvalitetsdruvan 1398. Framgången för Chiantis viner ger berömmelse och alltfler bönder utanför ursprungsområdet säger sig framställa Chianti, varför vinlagar dikteras genom renässans-fursten Cosimo III. På 1800-talet utvecklas de Toskanska vinerna än mer – Chianti styrs upp mer med ”recept” om hur en Chianti får framställas (framförallt blandningen). Likaså tillkommer Brunello som kommer att bli ansett som Toskanas bästa vin. Vinerna från den lilla byn Montalcino får så småningom en egen appellation trots att de hamnar inom Chiantis gränser. Skillnaden är att vinerna från Montalcino blir endruveviner på enbart Sangiovese vilket inte var tillåtet inom Chianti (detta blir godkänt först på 2000-talet). Efter kriget rycks gamla rankor upp med hjälp av regeringsbidrag ska vinfälten ge mer vin – rankorna ersätts med högavkastande kloner/sorter. På 50-talet tar envisa och insiktsfulla personer tag i projekt som att återupprätta Nebbiolos rykte samt att få fram torrare recioto-viner (Barolo resp Amarone). På 1950-och 60-talet utvecklas två viktiga flaggskepp för italienska viner, Barolo och Amarone. Amarone fanns redan tidigare i en rent söt version, Recioto della Valpolicella, men med nytt kunnande och framavlade jäststammar som kunde jäsa vinet till en torrare version som kommer att kallas Recioto della Valpolicella Amarone.

Geografi

Jordmånen varierar kraftigt i hela Italien, både mellan regioner, mellan appellationer, inom appellationer och i vinfälten! Bergskedjor och vulkaner påverkar både jordmån och klimat kraftigt.

Klimat

Italien ligger på varma breddgrader men havets modererande inverkan tillsammans med att försöka lägga många vinodlingar på lite högre höjd är det som är orsaken till att ma kan producera högkvalitativa viner i hela Italien. I norr är det ljumma medelhavsvindar som blåser upp genom dalarna mot Alpernas utstickare, nedanför Alperna är det egentligen lite för varmt – men där löser man det genom att förlägga vinodlingarna på lite högre höjder, oftast räcker det med kanske 150-300 möh, men det finns en del betydligt högre liggande vingårdar, t ex på vulkanen Etnas bergssidor på Sicilien.

Övrigt

Barolo som blev torrt på 1800-talet är dock i tveksam kvalitet men med några drivande krafter som t ex Renato Ratti så ökar kvaliteten och vinner internationell ryktbarhet på 70-80-tal, men fortfarande som något mer smalt vinområde för riktiga entusiaster. På 60-talet framställs första supertoskanavinet, Sassicaia (Tacchis konsultades för att fintrimma vinet, 1971 släpptes de första flaskorna – liten produktion, 1978 vinner den överlägset en blindprovning mot vinvärldens då bäst ansedda viner) vilket blir trendbildande då det blir en enorm internationell framgång. På 80-talet startar uppryckningen av Chianti och Sangiovese genom Antinoris försorg. 1984 delas Chianti i Chianti och ursprungsområdet Chianti Classico, Chianti utökas dessutom. 1997 kommer resultatet från arbetet med att ta fram bra Sangiovesekloner och därmed bättre kvalitet i vinerna tvärs över Toskana och detta blir betecknat som århundradets årgång. Taurasi vinner DOCG-status med den speciella drivan Aglianico, Mastroberardino heter företaget som leder korståget för de inhemska druvorna, inte minst sedan supertoskanavinerna med Cabernet fått en enorm framgång och då dessa druvor (främst Cabernet Sauvignon, Merlot och Chardonnay) börjat odlas av alla vinmakare med ambition för export. Mastroberardino bevisar att det finns kvalitet I traditionella viner och med envishet också att de egna druvorna kan ge exportviner! 1980 tar Piera Antinori initiativ till en uppryckning I kvaliteten I Tioskanas viner Chianti, det berömda vinområdet korrigeras till sin utsträckning via ändringar I lagarna. Bulkvinsområden som Apulien och Sicilien börjar få exportframgångar med DOP och IGP-viner på 2000-talet. Stora volymer av DOP-viner på druvan Primitivo från Apulien exporteras med framgång. Primitivo är en släkting till den ”amerikanska” druvan Zinfandel. Från Sicilien är det den inhemska druvan Nero d’Avola (eller Calabrese som den lokalt kallas) som ger upphov till IGP-vinsexport.