Portugal, Madeira

Allmänt

Madeira är en vulkanisk ögrupp i Atlanten cirka 100 mil sydväst om Lissabon och cirka 70 mil utanför Marockos kust.

Historia

Portugisiska sjöfarare kom till ön 1416 och 1419 inleddes bosättningen. Att ön döptes till Madeira, vilket betyder trä på portugisiska, berodde på att ön var täckt av tät skog, vilket utgjorde ett hinder för bosättning och jordbruk. Portugiserna brände ner skogen för att skapa odlingsbar mark och plantera sockerplantager, vilket var en viktig del av öns ekonomi. Senare övergick man till att odla vin. Den vulkaniska jorden och askan efter den nedbrända skogen ger idealiska förutsättningar för vinodling. På segelfartygens tid låg Madeira strategiskt i farlederna till såväl Amerika som Asien. Det var en viktig hamn där man lastade såväl handelsvaror som förnödenheter. Fartygen tog bland annat ombord lokalt vin som var spritförstärkt för att öka hållbarheten. Under seglatserna genom tropiska förhållanden blev lastutrymmena solstekta och mycket varma. Uppvärmningen fick vinet att utvecklas på ett positivt sätt. Vinet fick en nötaktig och karamelliserad karaktär. Uttrycket ”madeirisering” myntades för att beskriva förändringen vinet genomgick. I modern tid sker tillverkningen genom att vinet värms upp under en kortare eller längre tid, antingen genom att det lagras på ekfat i solvärmda magasin – canteiro - eller genom lagring på ståltankar som värms upp med hjälp av varmvatten - estufagem. Efter värmefasen lagras vinet på ekfat eller ståltank innan det buteljeras.

Vinlagar

Ursprungligen gav druvan namn åt vinstilen, och vinet gjordes helt eller huvudsakligen på den aktuella druvan. Idag innehåller vinerna mer blandningar och ibland bara tinta negra. Enligt EU:s vinlagar måste ett vin som har druvans namn innehålla 85% av druvan. Det gör att man använder andra beteckningar än druvnamnen för att beskriva sin produkter. Vanliga beteckningar är till exempel Rainwater, Reserve, 5 Years. Det finns fortfarande druvrena viner gjorda på ursprungsdruvorna att köpa men de har blivit mer exklusiva. De fem ädla druvorna ordnade från torrast till sötast (där terrantez är allt ovanligare). 1) Sercial är torr med hög syra. 2) Terrantez är fyllig med hög syra, klassas ibland mellan verdelho och boal. 3) Verdelho är off-dry till halvtorr med en rökig karaktär. 4) Boal är söt, medelfyllig och ofta med inslag av russinaromer. 5) Malvasia/Malmsey är mycket söt och fyllig. Vinodlingsområdet omfattar 500 hektar vingårdar och är indelat i tre underzoner. Dessa är Câmara do Lobos, São Vicente och Santana.

Geografi

Ögruppen med huvudorten Funchal omfattar totalt 801 km². Den ligger i Atlanten, 550 kilometer norr om Spanien tillhörande Kanarieöarna. Den största ön Madeira (741 km²) bildar tillsammans med ön Porto Santo (42,5 km²) och den obebodda ögruppen Ilhas Desertas (14 km²) ögruppen Madeira, samt tillsammans med den också obebodda Ilhas Selvagens den autonoma regionen Madeira. Madeira bildades under flera vulkaniska faser och består, särskilt längs kusten, av klippig vulkanisk sten.

Klimat

Vingårdarna är planterade i branta, terrasserade sluttningar. Klimatet är milt subtropiskt med mycket liten temperaturvariation under året. Medeltemperaturen är 16 grader i februari och 22 grader i augusti. Nederbörden är riklig: runt 1500 mm på nordsidan av ön och 700 – 800 mm på sydsidan som ligger i regnskugga. 75% av nederbörden faller under höst- och vintermånaderna.

Övrigt

Madeira har fem gröna druvor: sercial, terrantez, verdelho, boal och malvasia (också kallad malmsey). Terrantez odlas allt mindre. Den idag mest odlade druvan är den blå druvan tinta negra som upptar 85% av odlingsarealen. Historiskt gjordes vin mest på de gröna druvorna och vinerna fick namn från druvan. De olika druvsorterna är i typfallet planterade på olika höjd över havet med sercial halvvägs upp på bergssluttningen, terrantez och verdelho lite lägre och boal och malvasia närmast havsnivån. Över tid har den högproduktiva tinta negra blivit vanligast och planteras på alla nivåer. Druvan används i alla vinstilar och således till alla grader av sötma.