Chardonnay

Chardonnay är druvsorten alla gillar, vinodlare, vinmakare och vindrickare. Vinodlaren för att druvan är relativt lättodlad och ger säkra skördar när vårfrosten väl är avklarad, vinmakaren för att druvan snällt ställer upp på hans eller hennes alla alla idéer och vindrickaren för att vinet är så gott med fruktig kropp och en syra som varken är för slapp eller för hög. Så hör också chardonnay till de mest odlade druvsorterna i världen.

Historia

Chardonnay är en korsning av pinot noir och gouais blanc, den senare en gammal medioker volymdruva som knappt finns mer. Korsningen tros ha skett i Bourgogne där för övrigt en liten by i Mâcon heter just Chardonnay.

Spridning

Det är också vit bourgogne som stått som förebild när druvan spridits över den vinodlande världen. Idag odlas den snart sagt överallt och oftast med framgång. Druvan gör bra ifrån sig i de flesta klimat och ger beroende på producentens ambitioner och ursprungsområde både schyssta vardagsviner och högklassiga prestigeprodukter.

Doft och smak

Chardonnay är i grund och botten en neutral druvsort. Det är först vid hög druvmognad den presterar några yppigare aromer. Svalt odlad, och därmed knappt mogen vid skörd, ger den mest blyga aromer av gula och gröna äpplen och citrus samtidigt som syran är markerad. Med högre druvmognad framträder drag som persika och melon. Och när druvan är riktigt mogen, som den blir i ett varmt klimat, kan ananas och andra mer exotiska aromer dyka upp. Eftersom chardonnay lätt producerar mycket socker hamnar alkoholen gärna högt och i kombination med för snäll syra kan det ge vinerna ett klumpigt uttryck. Chardonnay gifter sig bra med ek. Druvan har kropp och extrakt nog att stå upp mot eken och ekaromerna kompletterar i sin tur druvans toner. Kombinationen har blivit så vanlig att ekaromer som vanilj, kola, kokos, rostat bröd och liknande nästan uppfattas som druvans egna. De smöraromer som ofta förekommer i den här sortens viner är däremot en ton som uppkommer i samband med den malolaktiska jäsningen.

Övrigt

Chardonnay fungerar bra på de flesta jordar men ger ofta sitt bästa när det ¬ nns kalk i marken. Just den neutrala druvkaraktären gör också att chardonnayviner ofta ger uttryck för sin växtplats, sin terroir. Olika områdesspeci- ¬ ka drag av våt sten, mineral, ylle, nötter och olika frukter skiner igenom och dessutom varierar strukturen på smaken efter härkomst. Många högklassiga chardonnayviner vinner på lagring. Främst gäller det viner som odlats relativt svalt som i Chablis och Bourgogne. En montrachet ger sällan sitt optimum före 20 års ålder och en chablis grand cru sällan före 10 år. Men även strama viner från inte alltför varma områden i Nya världen utvecklas positivt på aska. De riktigt varmodlade och yppigt fruktiga chardonnayvinerna bör dock drickas inom några år om man vill vara på den säkra sidan.