Spanien

Allmänt

Spanien har världens största vinodlingsareal med ca 950 000 hektar (2020), vilket innebär att ca 30 % av EU:s vingårdsareal är spansk. Blå druvor odlas på ca 520 000 ha och gröna druvor på ca 430 000 ha. Regionen Men den stora spanska arealen har under de senaste 40 åren ändå minskat med cirka 700 000 ha, eftersom många odlare satsat på mer högavkastande kloner och även eftersom man sedan 1996 tillåter konstbevattning och därför kan plantera tätare. På så vis har mer vin kunnat framställas på mindre yta. Konstbevattning är dock en dyrbar process och på många ställen saknas ekonomiska resurser för investeringen. Stora delar av Spanien är mycket torra, inte minst i söder och öster, och här måste vinstockarna fortfarande planteras glest för att vattnet ska räcka till.Kastilien-La Mancha står för nästan hälften av vinarealen, 465 000 ha, och är därigenom världens största vinregion. Produktionsmässigt ligger Spanien på tredje plats (efter Italien och Frankrike) med ca 34 miljoner hl år 2019, varav ca 55 % är rött vin. Att produktionen är relativt låg i förhållande till odlad yta beror till största delen på det torra klimatet som har gjort att vinrankorna traditionellt har planterats som buskar med låg täthet.

Historia

Spansk vinodling dateras så långt tillbaka som 3000–4000 f.Kr. Fenicierna kom till Iberiska halvön ca 1000 f.Kr. och började odla druvor i Andalusien. Klimatet och dåtidens vinteknik gav söta viner med god Efter ett kort mellanspel av kartagerna kom romarna (100 f.Kr.–400 e.Kr.) och utvecklade både vinodling och vinframställning, bland annat tekniken med jäsning i öppna stenkar (tinajas) samt amforan som förvaringskärl. Amforan möjliggjorde även handel, och spanskt vin skeppades till Rom, Normandiet och England. lagringsbarhet. Viner som är ursprunget till dagens förstärkta viner från Jerez och Malaga. Vinlusangreppen i Europa under andra halvan av 1800-talet hade såväl positiva som negativa effekter för spansk vinodling. Vinlusen kom till Bordeaux innan den nådde Spanien, vilket för Rioja medförde att de franska vinbönderna flyttade söderut och lärde sina spanska kolleger fransk vinkultur. Många av vinerna i Rioja-distriktet görs fortfarande som i Bordeaux, det vill säga som druvblandningar, jästa och lagrade på 225-liters fat, så kallade barricas. Morerna (muslimer från Nordafrika) tog över år 711, men även om alkohol officiellt var en förbjuden dryck så var deras inställning pragmatisk och en del spanska kalifer och emirer hade egna vinodlingar. Men det var först 1492, när de kristna slutligen återerövrat hela Spanien från morerna, som exporten kunde ta fart igen, främst till England som importerade bland annat sherry och viner från Kanarieöarna. Runt sekelskiftet 1900 intog vinlusen även Spanien. Nu var lösningen med ympning på amerikanska rotstockar väl etablerad, så omplanteringar kunde genomföras relativt snabbt. Under den här perioden försvann dock många av Spaniens egna traditionella druvsorter.

Vinlagar

Det federalt uppbyggda Spanien har dels en gemensam nationell vinlagstiftning, dels regionala regler som kan tillföra ytterligare krav utöver de nationella.  Det spanska appellationssystemet grundades 1932 då de första 18 DO-distrikten utsågs. Redan 1926 hade Rioja etablerat såväl regelverk som kontrollmyndighet, Consejo Regulador. Varje region har nu en egen Consejo Regulador som arbetar relativt självständigt under den nationella organisationen, Instituto Nacional de Denominaciones de Origen (INDO). En Consejo Regulador består av odlare, producenter, oenologer mm och har den intrikata uppgiften att såväl övervaka att reglerna följs som att fungera som en intresseorganisation. Endast appellationer som sträcker sig över flera autonoma regioner kontrolleras av den centrala myndigheten. Detta gäller idag DOCa Rioja, DO Jumilla och DO Cava. VT (eller VdlT) Den spanska beteckningen för lantviner, Vino de la Tierra, som motsvarar IGP enligt EU:s regelverk, omfattar ett drygt 40-tal registrerade områden där producenterna enats om gemensamma normer gällande druvor som ska vara typiska för distriktet, alkoholhalt och vinifiering. Minst 85 % av angiven druva måste komma från området ifråga. VdM/Vino Vino de Mesa, ”bordsvin”, eller Vino, som det nu oftast bara heter, är den lägsta klassen i spansk vinlagstiftning, utan krav på vare sig geografiskt ursprung (annat än att vinet måste komma från Spanien) eller vinframställning. VCIG (eller VC) - C:a 8 st 2020 Vino de Calidad con Indicación Geográfica. Områden med denna beteckning är ett första trappsteg mot DO-status för de lantvinsområden som har sådana ambitioner. Efter fem år kan området ansöka om DO-status. Vid en eventuell förenkling av vinlagstiftningen kan beteckningen komma att upphöra. DO - C;a 70 st 2021 Denominación de Origen (DO) är den näst högsta kvalitetsklassen, och den som närmast motsvarar Frankrikes AOC eller Italiens DOC. Varje område har specifika krav på exempelvis druvsorter, avkastning och alkoholhalt.

Geografi

DOC - 2 st 2022 Den högsta kategorin Denominación de Origen Calificada (förkortas DOC eller numera oftare DOCa) tillkom 1988 men ännu har endast två distrikt, Rioja och Priorat, tilldelats denna utnämning. Det som skiljer ett område klassificerat som DOC från ett DO är bland annat lägre skördeuttag och högre krav på kvalitet och urval av druvor.  EU:s regelverk: DOP och IGP EU moderniserade sin vinlagstiftning 2009. Nytt är att EU:s vinförordning inte längre delar in vinerna i kvalitetsviner och bordsviner. I stället skiljer EU mellan viner med en skyddad geografisk ursprungsbeteckning och sådana som inte har detta. Vin med geografisk beteckning delas i sin tur in i vin med skyddad ursprungsbeteckning (DOP - Denominación de Origen Protegida) och vin med skyddad geografisk beteckning (IGP - Indicación Geográfica Protegida). I enlighet med detta regelverk innefattas de fyra spanska kvalitetsvinstyperna i kategorin ”skyddad ursprungsbeteckning” (DOP) och lantvinerna i kategorin ”skyddad geografisk beteckning” (IGP). Enligt EU:s statistik för 2015 var 88 % av den spanska vinarealen klassificerad som DOP (motsvarande siffra för Frankrike var 64 % och Italien 52 %). Till skillnad från i Italien och Frankrike är kvalitetsområdena mycket stora, och vintyperna inom ett DO kan också variera avsevärt. DO Pago Sedan tillkomsten av vinlagen från 2003 kan även enskilda vingårdar få en egen ursprungsbeteckning, Vino de Pago (DO Pago). Beteckningen kan ges till framstående vingårdar med en tydlig profil, präglad av lokal jordmån, druvsort eller mikroklimat, till exempel en vingård som sedan lång tid specialiserat sig på en druvtyp som inte är typisk för det DO som vingården är belägen i. I dag (2020) finns det 16 vingårdar med DO Pago-status. Av dessa ligger åtta i regionen Kastilien-La Mancha. I Spanien används EU-beteckningarna DOP och IGP allt mer. I dag (2020) har Spanien 96 DOP-områden och 42 IGP-områden.

Klimat

Jordmån och klimat Spanien förknippas med sol och värme, men det är ett mycket bergigt land, och den höga höjden, med varma dagar men relativt kyliga nätter, gör att klimatet ändå kan passa för kvalitetsvinodling. Majoriteten av vinodlingarna ligger på över 600 meters höjd. Bergskedjorna ger svalka nattetid och skydd mot vindar och skapar unika mesoklimat genom att avgränsa olika vinområden. Största delen av inlandet omfattas av den vidsträckta högplatån (la Meseta) på mellan 600 och 1000 meters höjd. Här råder ett utpräglat inlandsklimat med heta somrar och kalla vintrar. Nederbörden är liten och kan på många ställen vara så låg som 300 mm/år (att jämföras med ca 450 mm/år i Rioja och 1500 mm/år vid den baskiska kusten).  Från bergen kommer några floder som berör ett antal vindistrikt nedströms. Ebro rinner genom Rioja och Katalonien. Duero flyter genom Ribera del Duero och andra distrikt innan den passerar vidare in i Portugal och Dourodalen. Guadalquivir når Atlanten vid Sanlúcar de Barrameda i Jerez. Tajo (Tejo i Portugal) rinner genom La Mancha innan den i Portugal har betydelse för vinodlingen i Ribatejo och Alentejo.    På östkusten råder ett varmt och soligt Medelhavsklimat. Söder om Alicante och i Andalusien är klimatet hett och extremt torrt. I norra och nordvästra Spanien dominerar inflytandet från Atlanten med svalare klimat och betydligt mer nederbörd. Skillnaderna i klimat gör naturligtvis att förutsättningarna för vinodling varierar avsevärt mellan olika delar av landet.    I ett så stort land är även jordmånen mycket varierande men kan i mycket grova drag delas in i ett område med granit i nordväst, skiffer i nordöst och kalksten i större delen av övriga Spanien.

Övrigt

Spanska inbördeskriget, andra världskriget och Francoregimen innebar att Spanien återigen föll i "glömska" som vinland. De spanska vinerna återupptäcktes inte förrän på 1970-talet, framför allt vinerna från Rioja och även från Katalonien där familjen Torres i Penedès gick i spetsen för ett nytt innovativt vintänkande.