carménère

Carménère är en blå druva från Bordeaux, Frankrike. Dess namn kommer druvornas Cramosinröda färg. Idag brukar den betecknas som den chilensk nationaldruvan. (Bildreferens: Jules Troncy i ”Ampélographie…” (P. Viala & V. Vermorel), CC0, via Wikimedia Commons)

Historia

Druvan var vanlig i Bordeaux fram till phylloxera-pesten och länge trodde man att den var helt utdöd. Den nämns för första gången 1783 i Bergeracområdet under namnet Carmeynere. I början av 1700-talet var sorten särskilt uppskattad i Médoc och tillsammans med cabernet franc gjorde den de bästa slotten där kända. Före vinluspesten var den vanlig i Bordeaux-blandningar. På grund av den osäkra avkastningen föredrog man andra sorter, vilket gjorde att den nästan var utdöd i Frankrike. I Bordeaux odlas idag Carménère på bara ca 4 hektar. Den fördes in till Chile på 1850-talet där man länge trodde att det handlade om merlot. Den franska ampelografen Jean-Michel Boursiquot upptäckte dock 1994 att många förmenta Merlot-vinstockar är Carménère, vilket bekräftades genom DNA-analyser som utfördes 1997. Sorten godkändes inte i Chile förrän 1998. Enligt DNA-analyser som utfördes 2013 härstammar Carménère från en förmodat naturlig korsning mellan Moural x Cabernet Franc. (Fram till dess antogs Gros Cabernet vara den ursprungliga sorten). Detta förklarar förväxlingen med sorterna cabernet sauvignon och merlot, som båda har cabernet franc som förälder.

Spridning

Den chilenska odlingsarealen uppgår till 10 503 hektar med en starkt ökande trend. Andra odlingar utanför Europa finns i Argentina (59 hektar), Australien (16 hektar), Brasilien (10 hektar), Kina med Cabernet Gernischt (11 200 hektar), Kalifornien (24 hektar), Kambodja (3 hektar), Kanada och Sydafrika (8 hektar). År 2016 rapporterades totalt 22 486 hektar vinodlingar, med en starkt ökande trend (2010 var det 11 360 hektar).Den intar därmed 38:e plats i den globala rankningen av druvsorter

Doft och smak

Carménèredruvan ger kraftigt mörkt rött vin. Druvan har en distinkt grön doft av paprika som kommer av ämnet pyraziner. Den har medelhöga tanniner. Den har en smak av hallon, paprika, mörka plommon och vanilj. I eftersmaken finns ofta tydliga örtiga toner. Om den lagras på ekfat ger den toner av jord, mörk choklad och tobak. Vanliga druvblandning är med Petit Verdot, Syrah, Cabernet Sauvignon och Merlot.

Övrigt

Den sent mognande vinstocken ger låg avkastning är känslig för rotsjukdomar. Druvan trivs i heta klimat med intensiva somrar. Den vill inte ha för mycket vatten, speciellt inte under skördetid. Druvan har 14 synonymer: Bordo, Bouton Blanc, Caberne Karmener, Cabernella, Cabernelle, Cabernet, Cabernet Carménère, Cabernet Cosmo, Cabernet Gernicht, Cabernet Gernischet, Cabernet Gernischt, Cabernet Gerniseht, Cabernet Grande, Cabernet Grosso, Cabernet Italico, Cabernet Shelongzhu, Carbonet (Medoc), Carbouet, Carmenea, Carmenegre, Carmenelle, Carmeneyre, Francesa Nera, Gran Vidyur, Grand Carmenet, Grande Vidure, Grande Vuidure, Grosse Vidure, Kaberne, Kaberne Karmener, Kabernel, Karmene, Karmensel, Uva Francesca. Dess nummer i Vitis International Variety Catalogue (VIVC) är 2109